Star Clinic

Göm inte gratis läkarkonsultation för estetiska behandlingar under juni månad, påminner .

Vår nya hemsida Omtanke, respekt och kunskap präglar den vård vi ger.Kunskap, i alla dess former, är en av de grundläggande värderingar som vägleder och präglar den dagliga verksamheten inom Star Clinc.Faktisk kunskap tack vare välutbildade, specialiserade, professionella och engagerade medarbetare.Omtanke och r...

Vår nya hemsida

Vi skulle vilja presentera vår kliniks nya hemsida. Fokus ligger på att hemsidan skall vara enkel att använda och att man snabbt och smidigt skall komma fram till just den information man söker.

Utöver att du hittar allmän information om våra tjänster kan du också hitta de senaste medicinska nyheter om procedurer, behandlingar och mycket mer. Vi håller dig uppdaterad på nya medicinska produkter, procedurer och tjänster.

Solguide

Det är viktigt att vara försiktig i solen. För mycket solexponering är den allra vanligaste orsaken till hudcancer.

Hudens färg spelar stor roll. En ljus person drabbas lättare av hudförändringar och hudtumörer på grund av solexponering än en mörk person. Att bli bränd av solen anses vara den viktigaste orsaken till malignt melanom. Medan andra hudcancerformer ofta kommer på grund av ackumulerade solskador på grund av solbestrålning i huden, dvs den sammanlagda tiden solens strålar nått huden.

Tänk på att:
Undvika solexponering mellan kl 11.00 - 15.00 under sommarhalvåret, speciellt om du har ljus och/eller känslig hud.
Du bör bära solhatt och kläder om du vistas i solen mellan kl 11.00 - 15.00.
Använda solskyddskrämer med hög solskyddsfaktor.
Undvik att sola solarium.
Barn bör skyddas extra mot solens strålning eftersom barns hud är extra känslig.
Hålla koll på dina leverfläckar och nytillkomna hudförändringar, undersök alla sår som inte läker.
Sök läkare om du känner dig osäker eller orolig.
Det är mycket viktigt att vara försiktig i solen. I liten mängd har dock solens strålar positiva effekter. Solljuset har en viktig roll i bildandet av D-vitamin i huden. D-vitamin är viktigt för en normal tillväxt och benstruktur. Framför allt äldre personer som inte alls vistas i solen löper större risk för benskörhet och benbrott än den som vistas i sol regelbundet.

Solskyddsfaktor
SPF = solskyddsfaktor - anger hur mycket längre du kan vara i solen innan du blir röd i förhållande till om du inte använder något skolskydd alls. Det innebär alltså att om du blir röd efter att ha vistats i solen i 10 minuter betyder SPF 6 att du klarar dig i solen i en timme istället utan att bli röd. Detta är dock under förutsättning att ett tjockt lager smörjets in och att man inte badat utan att smörja in sig igen.

Huden i ansiktet är känsligare än huden på övriga delar av kroppen. Därför bör man alltid ha högre solskyddsfaktor i ansiktet. Använd gärna SPF 25 eller 30 i ansiktet. Använd solkräm som skyddar både mot UVA och UVB.

Kläder skyddar bra mot solens strålar. En vit skjorta/blus motsvarar SPF 7. Jeans ger totalt skydd.

Hur används solskyddsfaktor korrekt?
Stryk på 15 minuter innan solning
Var frikostig (2 mg per kvadratcentimeter hud)
Kontrollera att solskyddet täcker hela kroppen
Stryk på solskydd varannan timme och efter varje bad

Solen och huden

Solbränna är hudens försvar mot UV-strålning. UV-strålningen gör att hudens hornlager blir tjockare, pigmentproduktionen ökar och pigmentet blir mörkare.

Vad händer i solen?
Hudens känslighet för solen påverkas bland annat av hudfärg, tid av solexponering och UV-strålningens styrka. Stor solexponering under lång tid ökar risken för maligna och pre-maligna hudtumörer så som malignt melanom, basalcellscancer, skivepitelcancer och aktinisk keratos. Det gör dessutom att huden åldras i förtid - huden blir tjock, slapp och rynkig.

Ju längre tid i solen desto större är risken för solbränna. Det första tecknet på en akut solskada är rodnad och stickningar i huden. Vad som då skett är att huden utsatts för mer UV-strålning än den hunnit/kunnat bygga upp skydd mot. Det som händer i cellerna är att arvsmassan (DNA) skadas. Huden har reparationsmekanismer, men om solskadorna är många och sker under flera år, så räcker inte reparationerna till och cellerna kan börja växa mer okontrollerat.

UV-strålning
UV-strålning (ultraviolett strålning) är elektromagnetisk strålning som avges från solen. Större delen av UV-strålningens våglängder är kortare än våglängderna hos synligt ljus. UV-strålning delas in i grupper; UVA, UVB och UVC. De tre olika typerna av UV-strålning påverkar huden på något olika sätt. UVA-strålning står för den största delen av solens strålar och är den strålning som tränger djupast ner i huden, gör pigmentet brunt och gör huden rynkig. UVB-strålning är de strålar som gör att vi bränner oss, och ger skador på DNA. Dessa strålar stannar i överhuden. De stimulerar pigmentcellerna att bilda nytt pigment. De är starkast mitt på dagen och tränger inte igenom fönsterglas. UVC-strålning är mycket stark men filtreras helt bort av ozonlagret. Ozonlagret filtrerar också bort det mesta av UVB-strålningen.

Solskyddsfaktor
SPF - solskyddsfaktor - anger hur mycket längre du kan vara i solen innan du blir röd i förhållande till om du inte använder något solskydd alls. Det innebär alltså att om du blir röd efter att ha vistats i solen

Vårda din hud

Huden är kroppens största organ och har flera livsviktiga uppgifter. Därför är det viktigt att du tar hand om den på rätt sätt genom att skydda, rengöra och återfukta. Börjar du vårda huden i tidig ålder kommer du ha nytta av det hela livet.

Barn och unga har sällan problem med sin hud och många missar därför att vårda den i tidig ålder. Man tänker att lite uttorkning emellanåt inte skadar eller att det inte spelar någon roll om man råkar bränna sig i solen. Konsekvenserna av detta beteende visar sig dock många år senare i vuxen ålder och då är skadan redan skedd.

Däremot är det aldrig försent att börja ta hand om huden och då finns det några extra viktiga delar att tänka på:

Skydda mot för mycket sol
Du ska inte underskatta vilka skador som överdriven solning kan medföra. Ju fler gånger man bränt sig i solen, desto högre blir risken att drabbas av malignt melanom, hudcancer. Mycket solande leder också till att huden åldras i förtid genom att bindväven skadas så att rynkor uppstår. Den förlorar elasticitet, och dessutom kan du få pigmentfläckar i ansiktet.

När man vistas utomhus är det bra att använda solkräm med hög solskyddsfaktor samt att hålla sig i skuggan och använda luftiga kläder och solhatt som skydd.

Rengör försiktigt
För mycket tvättande kan torka ut och irritera. Huden innehåller nämligen naturliga fuktbindare och mjukgörande ämnen som hjälper till att skydda den mot främmande ämnen och mikroorganismer. Du ska därför se upp för tvål om du har torr och känslig hy, då den kan tvätta bort en del av de naturliga fetterna.

Tänk på att ju mer du försöker tvätta bort det feta, desto mer aktivt kommer hudens talgkörtlar att arbeta för att ersätta det förlorade fettet. Det bästa är därför att använda en rengöringslotion som innehåller fett eller ett ansiktsvatten som inte innehåller alkohol.

Självundersökning av huden

Hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige. Förutom att skydda dig mot solen är det viktigt att du regelbundet undersöker din hud och dina födelsemärken för att titta efter hudförändringar.
Hudcancerformen malignt melanom uppkommer i hudens pigmentceller. Sjukdomen kan uppstå i leverfläckar eller födelsemärken, men den kan också börja direkt i huden.
De flesta som får malignt melanom blir friska, men ju tidigare malignt melanom upptäcks desto större är chansen att den går att bota.
Det finns också andra sorters hudcancer som är vanligare än malignt melanom. Den vanligaste formen är basalcellscancer, som är en relativt mild hudcancerform. Denna typ av cancer sprider sig i princip aldrig till andra delar av kroppen, men måste ändå alltid behandlas.
En annan typ av hudcancer är skivepitelcancer. Den bildas oftast på handens ovansida, på den kala delen av hjässan eller i ansiktet. Denna cancer kan sprida sig, och tumörerna tas därför alltid bort. Risken att få skivepitelcancer ökar ju äldre man blir
Aktinisk keratos är en kronisk solskada i yttersta hudlagret. Den aktiniska keratosen uppkommer lättare om man vistats mycket ute i solen. Precis som skivepitelcancer uppkommer den vanligast i ansiktet, på skalpen på tunnhåriga män och på handryggarna.
Detta ska du titta efter
En pigmentförändring som växer eller ett befintligt födelsemärke som ändrar färg, storlek eller form kan vara ett första varningstecken. Ett annat symptom kan vara att ett födelsemärke börjar klia eller blöda. Melanomfläckar är i regel ofta platta och bruna eller svarta med ojämn pigmentering och form. Vårtliknande och håriga märken är ofta inget tecken på cancer.
Om du upptäcker leverfläckar eller födelsemärken som vuxit eller förändrats på andra sätt kan du ringa sjukvårdsrådgivningen eller kontakta en vårdcentral eller hudmottagning. I många fall rör det sig om andra hudförändringar än malignt melanom, men det är viktigt att undersökningen görs för att se om det rör sig om cancer.

Undersökning av huden

självundersökning i 8 steg

• Steg 1
Börja med att undersöka ansiktet, speciellt näsan, läppar, mun och öron - fram och tillbaka. Se till att ha en bra spegel och bra ljus så att du kan se alla detaljer.
• Steg 2
Inspektera sedan hårbotten, med hjälp av en kam och spegel. Var noggrann och försök att exponera alla delar av hårbotten. Finns det möjlighet kan du be någon att hjälpa till.
• Steg 3
Undersök sedan dina händer. Ovansidan och insidan av händerna, mellan fingrarna och under naglarna. Undersök även ovan- och undersidan av underarmarna.
• Steg 4
Ställ dig framför en helkroppsspegel och undersök överarmarna. Börjar vid armbågarna och gå uppåt.
• Steg 5
Stå kvar framför helkroppsspegeln och titta på halsen och bröstet. Kvinnor får inte glömma att kontrollera huden under brösten.
• Steg 6
Nu är det dags att undersöka ryggen och då behöver du både en helkroppsspegel samt en handspegel. Ställ dig med ryggen mot helkroppspegeln och använd handspegeln för att inspektera nacken, axlar och övre rygg.
• Steg 7
Fortfarande ståendes framför helkroppsspegeln kontrollera din nedre rygg, skinkorna och benen.
• Steg 8
Sätt dig sedan på en stol och använd handspegeln för att undersöka alla delar kring bäckenet. Kontrollera sedan framsidan av benen, fotlederna och till sist ovan– och undersidan av fötterna samt mellan tårna.

Topp 5: Raka dig försiktigt

Folk rakar sig för att göra deras hud slät och hårlös, men detta kan irritera huden, speciellt om huden är tunt, torr och känslig.
För en slät rakning rekommenderas att man rakar sig efter ett varmt bad eller dusch (eller badda huden med en varm våt trasa) för att mjuka upp håret, raka inte torr hud, använd en ren, skarp rakhyvel och raka i riktning mot hårväxten.
Se till att du sköljer väl efteråt med varmt vatten för att avlägsna tvål och döda celler.
Om din hud är irriterad efter rakningen, använder inte en alkoholbaserad lotion detta orsakar mer irritation, eftersom den torkar ut huden.

Tips 4: Få tillräckligt med sömn

Sömn är viktigt för frisk hud. Otillräckligt med sömn gör att din hud ser trött och äldre ut, särskilt med uppkomst av påsar under ögonen. Dålig sömn kan bli en ond cirkel, eftersom brist på sömn gör dig irriterad, orolig och deprimerad, och det gör i sin tur svårare att få med god sömn.