Gylls Massage

🌿 Lediga massagetider hos Gylls Massage

Spänningar i huvud, nacke, axlar, rygg, säte eller ben?

Eller längtar du efter en stunds återhämtning?

Just nu finns lediga tider hos mig i Hässleholm. Jag arbetar varsamt och anpassar behandlingen efter dig. Trycket stämmer vi av tillsammans under besöket.

Jag tar även emot dig med långvariga och mer komplexa besvär, exempelvis spänningshuvudvärk, frozen shoulder eller ischiasliknande besvär. Då arbetar jag med muskelspänningar och rörlighet, som komplement till vård och rehabilitering.

Du hittar mig i stugan i trädgården på Magnetvägen 1 i Gäddastorp.

Se behandlingar, priser och lediga tider:
"Boka hos Gylls Massage" https://www.bokadirekt.se/places/gylls-massage-41865

Osäker på vilken behandling du ska välja? Du är välkommen att fråga via sms på 070-836 39 82.

Varmt välkommen!
Mattias

Gylls Massage, Hässleholm - Bokadirekt Medicinsk och behandlande massage i Hässleholm med fokus på muskler, leder, nervsystem och helhet.Behandlingarna är individanpassade och bygger på noggrann

Magproblem – när det kan vara mer än “bara IBS”

Många lever länge med magproblem. En del har redan en diagnos. Andra har fått höra “IBS” och sedan har utredningen kanske inte gått så mycket längre.

IBS finns, och IBS kan vara mycket besvärligt. Men alla långvariga magproblem ska inte automatiskt stoppas i IBS-lådan. Ibland behöver kroppen utredas ordentligt.

Jag diagnostiserar inte tarmsjukdomar i mitt yrke som medicinsk massageterapeut och reflexolog, men råden nedan kan hjälpa er att känna igen symtom och mönster där det är klokt att vända sig till sjukvården.

Här är några exempel på mag-/tarmsjukdomar och hur de kan visa sig.

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en inflammatorisk tarmsjukdom som drabbar tjocktarmen och ändtarmen. Ibland är inflammationen begränsad till ändtarmen, och då kallas formen ulcerös proktit.

Vanliga tecken kan vara diarré, blod i avföringen, slem, ont i magen, brådska till toaletten och en känsla av att tarmen vill tömma sig fast det inte kommer så mycket. Man kan också bli trött, och ibland kan även leder, hud eller ögon påverkas.

Crohns sjukdom

Crohns är också en inflammatorisk tarmsjukdom, men den kan sitta på fler ställen i mag-tarmkanalen.

Den kan ge diarré, buksmärta, magknip efter mat, blod i avföringen, trötthet och ibland problem runt ändtarmsöppningen, till exempel bölder eller fistlar. Tröttheten kan bero på blodbrist, men också på själva inflammationen.

Mikroskopisk kolit

Mikroskopisk kolit är lite lurig, eftersom tarmen ibland kan se ganska normal ut vid undersökning. Då behövs vävnadsprover för att se inflammationen i mikroskop.

Typiskt kan vara långvarig vattnig diarré utan blod, brådska till toaletten, tryckkänsla i ändtarmen, buksmärta och oförklarlig trötthet. Det är vanligare efter 50 års ålder.

Celiaki / glutenintolerans

Celiaki är inte “lite känslig mage”, utan en immunologisk sjukdom där gluten gör att tunntarmen blir inflammerad och får svårare att ta upp näring.

Det kan ge magbesvär, diarré, förstoppning, uppblåsthet, trötthet, viktnedgång och bristtillstånd, till exempel lågt järn/ferritin, B12 eller folat. En viktig sak: sluta helst inte helt med gluten innan vården tagit prover, eftersom celiaki annars kan bli svårare att upptäcka.

IBS

IBS betyder att tarmen är känslig och att dess rörelsemönster och känsel inte fungerar optimalt.

IBS kan ge ont i magen, diarré, förstoppning, växlande avföring, gaser, uppblåsthet och ibland slem. IBS kan vara mycket jobbigt. Men IBS ska inte ge tydlig tarminflammation i prover, och om symtomen förändras, blir kraftigare eller kommer ihop med blod, viktnedgång, järnbrist eller uttalad trötthet bör man be vården titta igen.

Förstoppning, retention och “överrinning”

Alla tänker inte på att man kan vara förstoppad och ändå få ut lös vätska eller slem.

Ibland kan hårdare avföring ligga kvar medan lösare innehåll passerar förbi. Det kan ge uppblåst mage, känsla av ofullständig tömning, buksmärta och små hårda bitar av avföring. Det kan vara ett eget problem, men kan också finnas samtidigt som annan tarmsjukdom.

Inflammerade tarmfickor

Tarmfickor är vanliga, särskilt med åldern. Om en tarmficka blir inflammerad kallas det divertikulit.

Det gör ofta ont nertill på vänster sida av magen. Man kan också få feber, illamående, uppblåsthet, förstoppning eller diarré. Om man känner sig mycket sjuk och får kraftig buksmärta ska man söka vård snabbt.

Hemorrojder

Hemorrojder är vanligt och oftast inte farligt, men kan ge blod, sveda, klåda, smärta, slem eller känsla av att något buktar ut vid ändtarmsöppningen.

Men hemorrojder förklarar inte allt. Om man samtidigt har långvarig trötthet, ändrade avföringsvanor, uppsvälld buk, mycket slem, diarré eller förstoppning som ändrat karaktär, då bör man inte nöja sig med att allt skylls på hemorrojder.

Polyper, cancer eller förträngning

Det här betyder inte att man ska tänka det värsta först. De flesta magbesvär är inte cancer.

Men vården behöver ibland utesluta allvarligare orsaker när någon har långvarigt förändrade avföringsvanor, blod i avföringen, slem, trötthet/blodbrist, förändrat avföringsutseende eller känsla av att inte kunna tömma tarmen ordentligt.

Stoppkänsla / passageproblem

Om magen svullnar kraftigt, man får mycket ont i attacker, mår illa eller kräks, och gas eller avföring inte kommer igenom, ska man inte vänta och se.

Det kan vara tecken på stopp i tarmen och behöver bedömas akut.

En sak är viktig

Man ska inte självdiagnostisera.
Men man ska inte heller ignorera kroppen när den ändrar mönster.

Sök vårdcentral eller ring 1177 för rådgivning om du har mag-/tarmbesvär som inte ger med sig, särskilt om du känner igen flera av dessa:

• långvarig diarré eller lös avföring
• återkommande slem eller blod
• ny eller tydligt förändrad avföring
• svullen/uppspänd mage som återkommer
• buksmärta eller magknip
• känsla av att inte kunna tömma tarmen
• ovanlig trötthet, järnbrist eller blodbrist
• viktnedgång utan tydlig förklaring
• besvär som väcker dig på natten
• nära släkting med inflammatorisk tarmsjukdom, till exempel ulcerös kolit eller Crohns sjukdom

Det betyder inte att du har en allvarlig sjukdom.
Men det betyder att kroppen visar ett mönster som kan behöva undersökas.

Ett bra sätt att hjälpa vården är att skriva ner:

• hur länge besvären har pågått
• hur avföringen har förändrats
• om det finns slem eller blod
• var smärtan sitter
• om magen svullnar
• om du är ovanligt trött
• om du har järnbrist/ferritinbrist
• om någon i familjen har tarmsjukdom
• vad som verkar trigga eller lugna magen

Och här kommer det skitviktiga budskapet:

Nöj dig inte alltid med “det är nog bara IBS” om symtomen förändras, förvärras eller börjar styra din ork och vardag. Be vården titta en gång till.

Det är inte att överdriva.
Det är att lyssna på kroppen.

Ögonsymtom du inte bör vänta med att söka vård för

Många ögonbesvär är lindriga och går över av sig själva. Men vissa symtom kan bero på tillstånd där synen riskerar att skadas om undersökning och behandling dröjer.

Det är särskilt viktigt att reagera när besvären kommer plötsligt, när synen påverkas eller när ett öga blir rött och gör ont.

Plötsligt försämrad eller försvunnen syn

Om synen plötsligt försämras kraftigt eller helt eller delvis försvinner på ett eller båda ögonen behöver du få en snabb medicinsk bedömning.

Ring 112 om synförändringen kommer tillsammans med exempelvis:

• en hängande mungipa
• svaghet eller domningar i ena sidan av kroppen
• sluddrigt tal eller svårigheter att hitta ord
• förvirring
• yrsel, försämrad balans eller svårigheter att gå

Synstörningar kan vara ett symtom på stroke eller TIA.
Ring 112 även om symtomen är lindriga eller hinner gå över.

Ljusblixtar, nya prickar eller en mörk skugga

Små rörliga prickar eller trådar i synfältet är vanliga och oftast ofarliga. Men om det plötsligt kommer många nya prickar, ljusblixtar, en rödaktig rök eller en grå eller mörk skugga i utkanten av synfältet kan näthinnan ha påverkats.

Näthinneavlossning gör vanligtvis inte ont. Kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går om sådana symtom uppstår.

Ett rött öga som gör ont och ser sämre

Ett rött öga behöver inte vara farligt. Rodnaden kan exempelvis bero på torra ögon, allergi eller en vanlig ögoninflammation.

Men om ett öga blir rött samtidigt som det gör ont eller värker och synen försämras ska du söka vård akut.

Mycket kraftig ögonsmärta, snabbt försämrad syn, färgade ringar runt lampor, huvudvärk, illamående eller kräkningar kan förekomma vid akut glaukom. Då ska du genast söka vård på en akutmottagning eller akut ögonmottagning.

Använder du kontaktlinser bör ett rött och smärtande öga tas på särskilt allvar, framför allt om du samtidigt blir ljuskänslig eller ser sämre. Kontaktlinser ökar risken för infektion i hornhinnan, som kan försämras snabbt.

Plötsligt dubbelseende

Dubbelseende kan ibland bero på synfel eller andra mindre brådskande orsaker. Men om du plötsligt börjar se dubbelt och besväret inte går över behöver du söka vård genast.

Sök vård direkt om dubbelseendet samtidigt kombineras med yrsel, huvudvärk, olika stora pupiller, ett hängande ögonlock eller andra nytillkomna symtom.

Raka linjer ser plötsligt krokiga ut

Om en dörrkarm, flaggstång eller annan rak linje plötsligt ser böjd eller krokig ut, eller om en suddig fläck uppstår mitt i synfältet, bör du kontakta en ögonmottagning, vårdcentral eller jouröppen mottagning så snart det går.

Sådana förändringar kan förekomma vid den våta formen av åldersförändringar i gula fläcken. Snabb behandling kan bromsa synförändringen och ibland förbättra synen.

Kemikalier eller allvarligare skador på ögat

Om du får ett frätande ämne i ögat ska du börja skölja omedelbart med ljummet vatten och fortsätta i minst 15 minuter. Vänta inte med sköljningen för att först ringa efter råd. Vid starkt frätande ämnen ska du ringa 112 och begära Giftinformationscentralen.

Sök genast ögonvård om:

• ögat har träffats av ett vasst föremål
• en metallflisa har kommit mot ögat med hög fart
• du ser en mörk skugga efter en ögonskada
• du har svårt att röra ögat eller ser dubbelt efter skadan

Gnugga inte ögat och försök inte själv dra ut ett föremål som sitter fast.

När du är osäker

Det går inte alltid att avgöra hemma vad en synförändring beror på. Vid plötsligt förändrad syn, smärta tillsammans med synnedsättning eller symtom efter en allvarligare ögonskada bör du inte avvakta.

Ring 1177 för hjälp att bedöma symtomen och få information om vart du ska vända dig. Ring 112 vid symtom som kan bero på stroke eller vid ett annat allvarligt eller livshotande tillstånd.

Källor för faktagranskning:
1177 Vårdguiden och Läkemedelsboken.

- Gylls Massage

Grå starr eller grön starr – vad är skillnaden?

Namnen låter lika, men grå starr och grön starr är två helt olika ögonsjukdomar. Det går inte heller att säkert avgöra vilken förändring man har genom att bara titta på ögat eller jämföra symtom hemma. För att få rätt diagnos behöver synen och ögonen undersökas.

Grå starr – katarakt

Vid grå starr blir ögats lins gradvis grumligare. Synen kan då bli suddig eller dimmig, och det kan kännas som om glasögonstyrkan inte längre stämmer.

Vanliga besvär är att:

• man behöver mer ljus för att se
• det blir svårare att se i mörker
• färger upplevs svagare eller mer gulbruna
• man blir lättare bländad av lampor eller mötande billyktor
• konturer blir svagare eller dubbla

Besvären utvecklas vanligtvis gradvis, under månader eller år. Grå starr kan behandlas genom en operation där den grumliga linsen byts ut mot en konstgjord lins.

Grön starr – glaukom

Vid grön starr är det i stället synnerven som skadas. Den vanligaste formen utvecklas långsamt och gör att synfältet gradvis krymper.

Det förrädiska är att man ofta inte märker förändringen i början. Hjärnan kan delvis fylla i det som saknas i synfältet, och sjukdomen syns vanligtvis inte utanpå ögat. Därför upptäcks glaukom ibland först vid en undersökning hos optiker eller ögonläkare.

För att undersöka om någon har glaukom kan vården bland annat mäta ögontrycket, undersöka synfältet och bedöma synnerven. Behandling kan bromsa sjukdomen och minska risken för ytterligare synskada, men syn som redan gått förlorad kan inte återställas.

När är det bråttom?

En ovanligare form av glaukom kan komma plötsligt. Sök vård genast om du får kraftig värk i ett öga tillsammans med snabbt försämrad syn. Andra varningssignaler är ett rött öga, färgade ringar runt lampor, huvudvärk, illamående eller kräkningar.

Grå starr grumlar alltså ögats lins, medan grön starr skadar synnerven. Symtomen kan ge ledtrådar – men en ögonundersökning behövs för att avgöra vad synförändringen beror på.

- Gylls Massage

Vita fläckar på naglarna – vad beror de på?

Har du någon gång fått små vita prickar på naglarna och hört att de beror på kalciumbrist, järnbrist eller lågt ferritin?

Det är en vanlig föreställning – men enstaka vita fläckar är vanligtvis inte ett tecken på näringsbrist.

Oftast handlar det om en liten, ofarlig skada i nagelns tillväxtzon, där nageln bildas. Skadan kan exempelvis uppstå när man:

• stöter i eller klämmer fingret
• biter eller petar på naglarna
• petar eller klipper vid nagelbandet
• gör manikyr eller använder konstnaglar

Eftersom naglar växer långsamt kan det dröja flera veckor innan fläcken syns. Då har man ofta redan glömt vad som hände. Fläcken följer sedan med nageln utåt och försvinner när nageln har vuxit ut.

Hur är det med järn och kalcium?

Små vita prickar kan inte användas för att avgöra om någon har lågt ferritin eller brist på järn, kalcium, zink eller vitaminer. Vita fläckar i sig är inget tillförlitligt tecken på näringsbrist.

Mer utbredda vita partier kan ibland ha andra orsaker. Om nageln samtidigt blir tjock, skör, smulig eller missfärgad kan förändringen behöva utredas, exempelvis för att avgöra om det rör sig om nagelsvamp.

Det kan vara bra att söka vård om flera naglar förändras samtidigt, om hela naglar blir vita, om tydliga vita band uppstår över flera naglar eller om förändringen kombineras med smärta, svullnad eller andra symtom.

Så nästa gång du ser en liten vit prick på nageln är den troligaste förklaringen inte näringsbrist – utan en liten skada som inträffade för ett tag sedan.

- Gylls Massage

Guldkorn vi minns ✨

Ibland får man återkoppling som verkligen stannar kvar.

Efter Veteran-SM i friidrott 2025 fick jag ett väldigt fint mejl från Johan:

“Stort tack för din hjälp Mattias!

Din insats bidrog till att jag på cirka 50 timmar orkade springa 2x100, 2x200, 400 samt hoppa 6 st trestegshopp, där mitt längsta hopp faktiskt var det sista 😀

Ett silver och två brons!”

Sådant här betyder mycket att få läsa. Att kunna bidra till bättre funktion, ork och prestation – oavsett nivå – är en stor del av varför jag tycker det här arbetet är så meningsfullt.

Stort grattis igen till medaljskörden, Johan! 🥈🥉🥉

/Mattias
Gylls Massage

Publicerat med godkännande.

**ME/CFS – när vila inte laddar systemet**

ME/CFS, ibland kallat kroniskt trötthetssyndrom, är ett av de mest missförstådda tillstånden som finns.

Namnet lurar många. Det handlar inte om att vara “lite trött”, lat eller otränad. Det handlar snarare om ett system där kroppens återhämtning, energiomsättning, nervsystem och immunförsvar verkar vara störda.

Den viktigaste nyckeln heter PEM: post-exertional malaise.

Det betyder att ansträngning kan ge en försenad krasch. Inte bara träning, utan även vardagssaker som samtal, ljud, stress, koncentration, dusch, handling eller social kontakt.

Kroppen betalar inte alltid direkt. Den skickar fakturan senare.

Här är några viktiga pusselbitar:

1. PEM – försenad försämring efter belastning

Vid ME/CFS kan en aktivitet som verkar rimlig i stunden leda till kraftigt försämrade symtom timmar eller dagar senare. Kraschen kan hålla i sig i dagar, veckor eller längre.

Det här är en av de stora skillnaderna mot vanlig trötthet.

2. Energi och metabolism

Forskning pekar på att kroppen kan ha störningar i hur den producerar, använder och växlar mellan energisystem. Det är inte bara “jag känner mig trött”, utan mer som att systemet inte klarar belastning och återhämtning normalt.

3. Immunförsvar och inflammation

ME/CFS börjar ofta efter en infektion. Många forskningsspår handlar därför om immunförsvaret: att kroppen kan fastna i ett avvikande läge, där inflammation, blodproteiner och ämnesomsättning påverkas.

4. Autonoma nervsystemet

Det autonoma nervsystemet styr sådant vi inte behöver tänka på: puls, blodtryck, temperatur, matsmältning, sömn och stressrespons.

Vid ME/CFS verkar många ha svårt att reglera upp och ner normalt. Det kan bidra till yrsel, hjärtklappning, värmekänslighet, sömnproblem och en kropp som känns som om den aldrig riktigt hittar tillbaka till viloläge.

5. Hjärndimma

Hjärndimma är inte vanlig seghet. Det kan handla om försämrat minne, sämre ordflöde, svårigheter att bearbeta information, ljud- och ljuskänslighet och en känsla av att hjärnan “stänger ner” vid belastning.

6. Genetik och biomarkörer

Nyare forskning har hittat biologiska skillnader på gruppnivå, bland annat genetiska signaler och blodproteiner kopplade till ME/CFS. Det betyder inte att det finns ett enkelt färdigt test ännu, men det gör det allt svårare att avfärda tillståndet som inbillning.

7. Långtidscovid-kopplingen

Långtidscovid har gjort att postinfektiösa tillstånd fått mer uppmärksamhet. Många med long covid beskriver PEM, hjärndimma, dysautonomi och ansträngningsintolerans – symtom som länge varit centrala i ME/CFS.

Det betyder inte att ME/CFS är helt löst.

Men forskningen rör sig tydligt bort från gamla förenklingar.

Det handlar inte om svag vilja.
Det handlar inte om att bara “rycka upp sig”.
Och det handlar inte om vanlig trötthet.

Det handlar om ett system som inte återhämtar sig normalt efter belastning.

För den som lever med ME/CFS kan den viktigaste strategin därför ofta vara pacing: att lära sig hålla sig inom kroppens energigräns, även när det känns frustrerande långsamt.

Små marginaler kan vara skillnaden mellan en fungerande dag och en krasch.

ME/CFS är fortfarande svårt.
Men det är verkligt.
Och människor som lever med det förtjänar att bli förstådda med både respekt och biologisk nyfikenhet.

Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage

Fibromyalgi, smärta och nervsystemet – när kroppen skruvar upp volymen
⠀

Fibromyalgi och liknande smärttillstånd har länge varit svåra att förstå. Många har fått höra att “det sitter i huvudet”, bara för att prover, röntgen eller vanliga undersökningar inte alltid visar hela bilden.

⠀
Men smärta kan vara verklig även när den är svår att mäta.

I dag pekar allt mer forskning på att fibromyalgi inte bara handlar om muskler, leder eller “spänningar”, utan om ett helt system där nervsystem, immunförsvar, sömn, stressreglering, tarm och bindväv kan samspela.
⠀

Här är fyra viktiga pusselbitar:

1. Central sensitisering
Nervsystemet kan börja skruva upp volymen på smärtsignaler. Då kan kroppen reagera starkt på sådant som normalt borde vara hanterbart. Beröring, tryck, träning eller vardagsbelastning kan kännas mycket mer än förväntat.

2. Små nervfibrer
Hos vissa personer verkar små nervtrådar i hud och vävnad vara påverkade. Det kan bidra till beröringskänslighet, brännande känsla, temperaturkänslighet och märkliga kroppssignaler som är svåra att förklara med vanliga tester.

3. Tarm–hjärna-axeln
Tarmen och nervsystemet samtalar mer än man tidigare förstått. Tarmfloran kan påverka immunförsvar, ämnesomsättning och nervsystemets retbarhet. Det betyder inte att allt “sitter i magen”, men att magen kan vara en viktig medspelare i hur smärtsystemet regleras.

4. Autonoma nervsystemet
Kroppen kan ha svårt att växla ner från skyddsläge. Då kan hård behandling, för mycket träning eller för intensiv stretch ibland ge bakslag, även om tanken var att hjälpa.
⠀

⠀
Det här är viktigt i behandling.

För vissa kroppar är “mer kraft” inte lösningen. Ibland behöver man i stället arbeta långsamt, varmt, mjukt och väl doserat. Inte för att mjukt är svagt, utan för att nervsystemet först måste känna sig tryggt nog att släppa taget.

I min behandling tittar jag därför inte bara på var det gör ont, utan också på hur kroppen reagerar. Vissa behöver riktad behandling. Andra behöver först lugn, rytm, andning, avlastning och små steg.

⠀
⠀
Smärta är inte alltid enkel.
Men den är verklig.
Och kroppen förtjänar att bli lyssnad på med både kunskap och respekt.
⠀

⠀
Mattias Gyllström
Certifierad Medicinsk Massageterapeut
Zonterapeut grad 5, Reflexolog m.m.
Gylls Massage

🧠 Mönstervågor – minnen, framtidsbilder och kroppens anspänning

Minnet är inte bara ett arkiv där hjärnan hämtar gamla filer.

När vi minns något personligt – en plats, en händelse, en känsla, ett möte – återskapar hjärnan delar av upplevelsen. Intressant nog används flera av samma hjärnområden även när vi föreställer oss framtiden.

Det här gäller framför allt episodiska minnen och framtidsföreställningar: alltså när vi mentalt “reser” bakåt eller framåt i tiden och bygger inre scener.

Hippocampus hjälper till att binda samman vad som hände, var det hände och i vilket sammanhang. Posteriora och mediala delar av hjärnbarken hjälper till att skapa den inre scenen. Prefrontala områden kopplar minnet till självbild, mål, mening och bedömning. Amygdala färgar upplevelsen emotionellt, medan insula hjälper oss känna kroppens signaler.

Det här är en av anledningarna till att minne, stress, oro och framtidstankar kan påverka kroppen.

Inte för att “muskler minns” som ett vanligt arkiv, utan för att nervsystemet kan återaktivera gamla skyddsmönster. Kroppen kan gå in i anspänning, beredskap eller försvar även när den yttre situationen egentligen är förändrad.

I behandlande massage möter jag ofta detta som en kombination av muskelspänning, kroppshållning, andning, känslighet, stresspåslag och gamla belastningsmönster. Kroppen försöker ofta skydda, kompensera och hjälpa – men ibland behöver systemet få möjlighet att förstå, släppa efter och hitta tryggare signaler.

Bilden är en förenklad översikt över hjärnområden som ofta är aktiva vid episodiska minnen och framtidsföreställningar. Den visar inte alla typer av minne, och rangordningen är en sammanvägd modell – aktiviteten varierar beroende på person, situation, känsla och typ av minne.

“Mönstervågor” är mitt eget arbetsnamn för hur hjärna, nervsystem, minnen, framtidsbilder och kroppsliga signaler kan samspela. Begreppet är eget, men grunden bygger på etablerad kunskap om episodiskt minne, framtidsföreställningar, nervsystem och kroppens stress- och skyddsmönster.

Som pusselbit är det fascinerande:

Bakåt frågar hjärnan: “Vad hände?”
Framåt frågar hjärnan: “Vad kan hända?”
Kroppen kan ibland svara innan vi hunnit tänka klart.

—
Mattias Gyllström
Medicinsk massageterapeut & 5-gradig reflexolog/zonterapeut
Gylls Massage

**Kortisol – kroppens beredskapshormon**

Kortisol kallas ofta för stresshormon, men det är egentligen lite orättvist.

Kortisol är inte fienden.

Det är ett viktigt hormon som hjälper kroppen att vakna, mobilisera energi, reglera inflammation och hantera belastning.

På morgonen ska kortisol normalt vara högre, så att kroppen kommer igång.
På kvällen och natten ska det sjunka, så att kroppen kan vila, reparera och återhämta sig.

Problemet uppstår inte för att kortisol finns.

Problemet uppstår när kroppen aldrig riktigt får signalen:

**“Faran är över. Du kan landa nu.”**

Vid långvarig stress, smärta, oro, dålig sömn eller ständig beredskap kan kroppen börja leva som om hotet fortfarande pågår.

Då kan muskler spänna sig mer.
Andningen kan bli ytligare.
Sömnen kan bli sämre.
Smärtan kan upplevas starkare.
Kroppen kan kännas både trött och uppvarvad på samma gång.

Det är därför behandling inte alltid handlar om att “trycka hårdare” på en muskel.

Ibland behöver kroppen först få tryggare signaler.

Lugn beröring, värme, mjuk behandling, dränage, andning, långsamma rörelser och begriplig förklaring kan hjälpa nervsystemet att sänka garden.

När kroppen känner mindre hot kan den ofta släppa taget bättre.

Det är lite som att tömma en spänd ballong:

Man börjar inte med att pressa hårt mitt på ballongen.
Man hittar ventilen.

I kroppen kan “ventilen” vara andningen, nervsystemet, vävnadstrycket, cirkulationen, lymfflödet eller känslan av trygghet.

Kortisol behöver alltså inte bekämpas.
Det behöver få komma tillbaka in i rytm.

För kroppen är inte gjord för ständig beredskap.

Den är gjord för växling:

aktivitet och vila,
anspänning och avspänning,
belastning och återhämtning.

När den växlingen fungerar bättre får kroppen ofta lättare att läka, släppa spänningar och hitta tillbaka till rörelse.

Gylls Massage
Medicinsk & behandlande massage, zonterapi och nervsystemsanpassad behandling i Hässleholm